Havsbris

180816-DSC_0025

Det var friskt ute vid kusten häromdagen. Vågorna slog mot klipporna så skummet yrde. Korparna stod nästan still i luften innan de lät vinden föra dem in över skogen och bort från oss. De har så stora ytor fåglarna, hela himlen. Nere på marken ringlade en kopparödla. Undrar hur stor värld den har, om det är någon skillnad. Det är nog bara vi människor som längtar.

180816-DSC_0114

Tanken med turen till havet var att fotografera tallar, men jag drogs till det dramatiska vattnet i stället. Vattenmassan slickade anklarna och stenarna var hala under mina fötter. I en berättelse jag skriver kommer en av huvudpersonerna ge sig ut på en resa, från ett hav, över flera fjäll, fram till ett annat hav. Undrar om han kommer att känna att han kommit tillbaka dit han började, att en resa bort från något inte hjälper när man fortfarande är samma person. Eller är vattnet och lukterna annorlunda vid en annan kust? Är havet lika rasande? Viskar och dånar det om något annat?

Måhända är det dags att läsa om muminpappan och havet igen.

180816-DSC_0130

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s